Trädgårdsnäringen har genomgått stora förändringar under de år som Finland har varit medlem i EU. Antalet trädgårdsföretag har minskat med nästan en fjärdedel, men samtidigt har frilandsodlingarna och växthusföretagen blivit större. Trädgårdsbranschens totalproduktion har hållits på ungefär samma nivå under EU-medlemskapet, medan produktionen mätt i marknadspris klart har ökat sedan Finlands första år som medlem i EU.

Efter anslutningen till EU har trädgårdsnäringens relativa betydelse i förhållande till övrigt jordbruk ökat. Trenden väntas fortgå även framöver. Trädgårdsnäringens andel av lantbruksproduktionen, utan stöd, har vuxit och trenden väntas fortgå. Försäljningsintäkterna från trädgårdsproduktionen uppgår idag till samma belopp som försäljningsintäkterna från hela den övriga växtodlingssektorn.

Trädgårdsprodukternas fortsatta höga inhemska marknadsandel under EU-medlemskapet är positivt. De finländska konsumenterna köper gärna varor som är producerade i Finland. Snittlönsamheten bland trädgårdsföretagen är dock svag, vilket har lett till att framtidsinvesteringarna är otillräckliga. Trots tillgängliga investeringsstöd har företagens produktionsmedel blivit äldre under EU-medlemskapet. Arbetsgruppen betraktade trädgårdsbranschens utvecklingsutsikter under de följande tio åren. Arbetsgruppen ansåg det inte vara realistiskt att skåda längre in i framtiden, eftersom även en tioårsprognos är svår att göra.

Vid sin betraktelse av trädgårdsbranschens inriktningar konstaterade arbetsgruppen att den nuvarande utvecklingen inom branschen leder till smalare produktion och försvagad sysselsättning. Arbetsgruppen bedömer dock att utvecklingen inom branschen kan styras med statliga och företagsmässiga åtgärder. Fortsatt behärskad och positiv utveckling inom näringen förutsätter att konsumenterna även framöver vill ha inhemska trädgårdsprodukter och att producenterna förmår öka och diversifiera sitt utbud enligt efterfrågan. Branschens positiva utveckling förutsätter vidare att de stödjande funktionerna, såsom utbildning, forskning och rådgivning, ges tillräckliga resurser för att kunna fungera adekvat. Stödfunktionerna borde utvecklas i sådan riktning att de förmår stöda kvalitativ och lönsam trädgårdsproduktion och därmed förbundna investeringar utan att inverka negativt på konkurrensen.