Jord- och skogsbruksministeriet tillsatte den 23 maj 2012 en arbetsgrupp med uppgift att studera vissa till Europeiska unionens jordbruksstöd relaterade frågor mellan landskapet Åland och riket under den kommande programperioden och komma med nödvändiga förslag.

Arbetsgruppen har i sitt arbete analyserat programperiodens 2014-2020 förordningar inom den ge­ mensamma jordbrukspolitiken, finansieringsfördelningen mellan rikets och Ålands landsbygdsutvecklingsprogram samt fördelningen av kvoten av stöd av mindre betydelse (de minimis) inom jordbrukssektorn.

Arbetsgruppen har i sitt arbete noterat att det finns ett tydligt behov av att reformera självstyrelselagen inom detta område då regleringarna i självstyrelselagen rörande jordbruksområdet är såpass föråldrade att tillämpande av dem kräver ett pragmatiskt tolkningsgrepp utgående från kategorisering i inkomststöd och strukturstöd vid sidan av den juridiska analysen för att ett system med delad behörighet skall fungera i praktiken.

Arbetsgruppen har i sitt arbete dels granskat den under den senaste perioden tillämpade rättsakts­ modellen, där ansvaret fördelas i juridiska helheter där ansvaret faller på den part som i huvudsak har behörigheten inom området och dels i detalj granskat behörighetsansvaret utifrån de enskilda åtgärderna inom rättsakterna.

Arbetsgruppen har i sitt arbete bedömt den så kallade rättsaktbehörighetsmodellen, där ansvaret för juridiska helheter faller på den part som i huvudsak har behörigheten för åtgärderna inom området. 1 bedömningen av modellen har jord- och skogsbruksministeriets och Ålands landskapsregerings representanter konstaterats ha olika åsikter gällande användandet av modellen.

Jord- och skogsbruksministeriets representanter i arbetsgruppen har konstaterat att den under tidigare programperioder använda rättsaktbehörighetsmodellen, där ansvaret för juridiska helheter i huvudsak faller på endera parten, är fortsatt ändamålsenlig att använda då den skapar en tydlig ansvarsfördelning där riket ansvarar för pelare 1 och landskapet för pelare II inom jordbrukspolitiken.

Ålands landskapsregerings representanter å sin sida har konstaterat att modellen i alldeles för liten utsträckning respekterar självstyrelselagens utgångspunkt gällande inkomststöd respektive struktur­ stöd. Detta särskilt gällande det i sammanhanget omfattande LFA stödet samt dess tilläggsdel och från år 2015, husdjursförhöjning. Ålands landskapsregerings representanter anser att modellen lett till att landskapet Ålands administrativa och ekonomiska ansvar i och med denna modell har ökat oproportionellt mycket i förhållande till den behörighetsfördelning som skall råda i enlighet med självstyrelselagen. Dessutom konstaterar Ålands landskapsregering att fördelningen av behörigheter enligt pelare 1 och II i övrigt inte heller är helt tydlig vilket framgår under respektive åtgärd i rapportens bilaga 1.

Arbetsgruppen är inte enig i bedömningen av behörigheten av stödet till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar (art. 31-32) samt av den höjda kompensationsersättningen 2015-2020. Åsikterna gällande behörighetsfrågor hos de enskilda åtgärderna framgår ur rapporten.

Arbetsgruppen konstaterar att det har i statsbudgeten för år 2014 tagits upp medel för betalning av den nationella tilläggsdelen för kompensationsbidraget i landskapet Åland för år 2014 utifrån kom­ missionens beslut om statligt stöd N 284/2004 (Nationellt stöd till mindre gynnade områden).

Arbetsgruppen har vidare konstaterat att landskapets andel av den totala finansieringen av landsbygdspolitiken skall bygga på jordbruksarealen och antalet gårdar inom respektive områden och att finansieringsandelen utgående frän detta under programperioden 2014-2020 skall vara maximalt 0,87%.

Arbetsgruppen har noterat att systemet för försumbart stöd (de minimis) till jordbruksområdet fortsätter enligt ett liknande system som tidigare. Arbetsgruppen noterar att tvärvillkorssystemet bygger på lagstiftningsområden som i huvudsak anses tillhöra landskapets behörighetsområde och gällande tvärvillkorsområdet för god jordbrukshävd och goda miljöseder borde landskapet i samarbete med riksmyndigheten definiera villkor i den mån som den åländska lagstiftningen förutsätter för Åland med utgångspunkt i den åländska lagstiftningen.